skolan börjar idag. om 9 timmar. och gissa vem som var duktig och somnade i tid? JO JAG. men nu är jag vaken och klockan är 2. kul att vakna nu liksom. tankarna bara snurrar omkring. 1000 olika också, känns som mitt huvud ska explodera. men de jobbigaste är att jag vet inte om jag är glad eller ledsen? Ibland kan jag känna att det ryker ur öronen på mig för att jag är arg. ibland sprutar tårarna och det dåliga samvetet kommer fram, tror jag. och ibland är jag bara glad. oerhört glad. jag vet liksom inte vad jag ska säga om de. varför ta allting så allvarligt? jag har hela livet på mig. jag är trots allt bara 18 år, och behöver inte fatta dom viktigaste besluten i mitt liv än. för mitt hjärta, de öppnar jag aldrig mer för någon kan jag tala om. eller jo de är klart, men de kommer dröja, och de ska vara en person som är mogen och som man kan lita på. inte vem som helst inte! jag har också tänkt på hur mycket falskhet det faktiskt fins runt omkring än. jag har precis fått reda på något intresant. men de är inte meningen att jag ska veta om de, så jag kan inte ta upp det med personen det handlar om. men de är också en sån sak som jag inte ens orkar bry mig om just nu. jag känner bara för att vara glad och lycklig nu, och bara slänga iväg problemen. tyvärr så kommer dom ju upp då och då. men de är väl så livet ska vara? ibland behöver jag bara skriva av mig, vissa saker kanske inte betyder nånting, men de är saker som snurrar runt där uppe, och de kan vara väldigt skönt att dom kommer ut.

my sweet babyboy, try to smile.
I will always be here